Tips för en oförglömlig midsommar

Ljumma nätter, doft av sommarregn, saltstänkta klippor och brunbrända ben. Glädjen och ljusets tid. Älskade sommar – efter ett vinterhalvår som kantats av oro och avstånd och därmed känts ovanligt lång och dyster – så är du mer välkommen än någonsin. Att den märkliga tillvaron består är ett faktum och ovetskapen kring när livet till fullo kan återgå till det normala är helt klart dränerande, men att sommaren väntar runt hörnet, det är ett som är säkert.

Hur firar du midsommar?

Och vad ramar in startskottet för sommaren mer än självaste midsommarafton? Den 25 juni är det äntligen dags igen och med blomsterkransar, svenska jordgubbar, sång och dans runt midsommarstången är midsommar en favorithögtid för såväl stora som små. Planerar du ett traditionellt midsommarfirande med utomhuslekar och aktiviteter? Väljer du att fira mer småskaligt eller på distans? Har du kanske än så länge inte en aning om hur du kommer spendera denna blomstrande (och i regel regniga) dag? Oavsett plan hoppas jag att du med hjälp av denna guide kommer få en midsommarafton fylld av glädje och nya, fina minnen. Jag reder dessutom ut varför vi egentligen firar midsommar, vad midsommarstången faktiskt föreställer och hur våra grannländer firar denna ljuvliga högtid.

Roten till midsommar

För många av oss betraktas midsommar som en invigning av semester och ledighet – vilket kanske inte helt otippat är en av de främsta anledningarna till att vi firar midsommar. Men hur var det egentligen från början? Låt oss backa några band och ta oss en titt in i det förflutna.  

Förr i tiden initierades de välbehövliga semesterveckorna i juli med sill och nubbe för såväl bönder som industriarbetare – därav det vedertagna begreppet industrisemester. Midsommar ligger alltid i anslutning till sommarsolståndet – den ljusaste dagen på året. Att hylla ljuset är också en stor anledning till att vi firar midsommar, men den djupaste roten till denna underbara högtid är kyrkan. Faktum är att midsommartraditionen började ta form redan under 1500-talet – då som en kyrklig tradition till minne av Johannes Döparen. Midsommarstången – eller majstången som den också kallas – sägs ha kommit till Sverige från Tyskland redan under medeltiden. Vid denna tidpunkt kunde utseendet på majstången variera – endast en stång med flera ringar som träddes runt om var likt den första avbildningen av en majstång en vanlig konstruktion. Det var så sent som under 1800-talet som det klassiska utseendet vi ser idag blev allt vanligare. Den ytterst vanliga tesen om att midsommarstången är en forntida fallossymbol stämmer alltså inte – trots att det inte är en helt orimlig teori då flest barn blir till under denna tid. Japp, det stämmer faktiskt – den vanligaste födelsedagen i Sverige är den 22 mars, vilket med lite matematik säger sig självt.

För den spirituelle

Att plocka sju, i vissa fall nio, sorters blommor är en midsommartradition som hängt med sedan långt bak tiden. Traditionen går ut på att lägga sju sorters blommor från sju olika gärdsgårdar under kudden, för att under kommande natt drömma om vem man ska gifta sig med. Att stärka sin hälsa och få kraft till att ta sig igenom nästkommande vinter genom att spara sin midsommarkrans till det årliga julbadet och att rulla sig naken i daggen under midsommarnatten var också två vanliga sedvänjor bland dåtidens midsommarfirare – något som numera inte tillhör vanligheterna. 

Hur firar grannarna?

Även i våra nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland firas midsommar – fast på lite olika sätt. I Danmark och Norge kallas motsvarigheten till vår svenska midsommar Sankt Hans afton och infaller den 23 juni varje år. Mycket av denna stora högtidsdag går i linje med de svenska traditionerna, som att samla familj och vänner för en dag fylld av lycka, god mat och fest in på småtimmarna. Midsommarstänger med tillhörande dans ersätts dock utav stora brasor som vanligtvis pryds med en pappershäxa i toppen – en tradition som följt med sedan en svunnen tid då detta syftade till att skrämma bort häxor och onda andar. Styr du kosan till Finland över midsommar, som på finska kallas ”Juhannus”, finns det även där stora chanser att stöta på en och annan midsommarbrasa. De tusen sjöarnas land har inte helt oväntat dessutom bastubad som ett givet inslag på midsommarafton.

Folkkära midsommarvisor att svänga sina lurviga till

Förutom sill och nubbe är dans, sång och lek för många tre viktiga komponenter för ett lyckat midsommarfirande. Små grodorna, vars melodi härstammar från en nidvisa om fransmännen under napoleonkrigen, blev en populär midsommarvisa med tillhörande dans för omkring hundra år sedan. Det är än idag den troligtvis vanligaste visan att studsa omkring till runt midsommarstången. Andra folkkära midsommarvisor är bland annat ’Räven raskar över isen’, ’Karusellen – Jungfru skär’, ’Jänta å ja’, ’Vi äro musikanter’ och ’Ritch ratch filibom bombom’.

Att binda en midsommarkrans

Att midsommar förknippas med den efterlängtade starten på den gröna, sköna sommaren är med detta sagt glasklart. Något som är lika grönt och skönt – men kanske inte lika glasklart – är att binda ihop midsommarkransen. Att få till den där perfekta, fylliga kransen som inte slokar redan efter första varvet runt midsommarstången kan kännas som ett omöjligt uppdrag och har du dessutom annat att stå i, som att duka för midsommarlunchen eller klippa gräsmattan inför stundande kubbturnering, kanske det rent av känns lättast att skippa midsommarkransen helt. Senare står du dock där bland alla kransklädda huvudknoppar och tänker att du kanske skulle gett midsommarblomstret en chans ändå – det är ju så fint! Men hur lyckas alla andra, då?
Det ska jag tala om för dig, kära läsare. Nedan får du ett gäng tips på hur du inte behöver lägga en halv evighet på att binda en vacker och hållbar midsommarkrans!

1. Stommen.
Själva grunden i midsommarkransen utgörs av en kraftigare, böjbar metalltråd – förslagsvis en ståltråd. Du behöver även en lite tunnare ståltråd att fästa blommor och blad med. Välj gärna en grön tråd som på ett diskret sätt smälter in i ditt blivande mästerverk.

2. Blomster.
Här är det bara fantasin som sätter gränserna och det finns inga rätt eller fel för vilka sorters blommor du väljer att pryda din krans med! Blåklint, rödklöver, prästkrage och midsommarblomster är exempel på klassiska midsommarblommor som du hittar ute i det fria. Firar du mitt i stan eller hellre vill spara blomsterplockandet tills det är dags att sia om din framtida äkta hälft? Ingen fara, de flesta blomsterbutikerna har ett brett utbud av vackra snittblommor att välja mellan. Några populära köpeblommor som kommer få din krans att se extra pampig ut är kvistrosor, brudslöja, pioner, krysantemum och nejlikor. Blanda gärna utslagna blommor med knoppar – det skapar ett levande intryck.

För att få till en frodigt elegant midsommarkrans behöver du givetvis ett gäng gröna blad också. Björk, daggkåpa, blåbärsris, eukalyptus och vintergröna är några populära alternativ. När valet av blomster är klart rekommenderar jag att klippa stjälkarna till omkring tio till femton centimeter och göra i ordning små knippen med ett par blommor och blad i vardera. Med detta får du en jämn fördelning och det kommer förenkla själva monterandet avsevärt.

3. Montering.
Denna del är vad många brukar anse som knivig, men du kan sitta lugnt i båten. Det är inte så komplicerat när man väl fått in den rätta knycken, som Tjorven i Saltkråkan hade sagt.
Börja med att forma stommen utefter ditt huvud med den tjocka metalltråden. Lämna några centimeters utrymme så att inte blomstret gör att kransen blir för trång. Klipp en lika lång metalltråd och tvinna runt den andra och du har en stadig grund. För att försäkra dig om att blomstret ska få ett så bra fäste som möjligt kan du även linda floratejp runt stommen. Ett sidenband kan vara en fin detalj på midsommarkransen. Detta fixar du enkelt genom att böja till en ögla i bägge ändor av stommen. Med denna täcker du dessutom metalltråden helt och hållet. Sedan är det bara att börja surra fast de små knippebuketterna med hjälp av den tunnare tråden. Börja från ena änden och fyll på tills kransen är fulländad från sida till sida. Tänk på att vinkla dina knippen åt samma håll och fäst dem så tätt som möjligt, så att du täcker stjälkarna. Trä slutligen valfritt sidenband genom öglorna och knyt till en rosett. Vill du inte ha ett sidenband låser du bara fast kransens ändor i varandra med hjälp av mer metalltråd. Klappat och klart – dags att sätta kronan på verket och bege dig till festligheterna!

Att förbereda blomsterkransen dagen innan går jättefint – så länge du lägger den i en plastpåse och förvarar den svalt. Spraya gärna kransen då och då med en blomspruta så ska du se att den håller med bravur!

Tävlingsdags!

Lekar och aktiviteter är för många ett obligatoriskt segment på midsommarafton och när det väl är dags att ställa sig i stafettkön eller hoppa i säcken brukar tävlingsinstinkten kicka igång hos såväl gamla som unga – inte minst för egen del. Då jag är en vinnarskalle av rang kan jag nästan sträcka mig så långt som till att lekarna är bland topp tre på listan över midsommar-måsten. Sardellen i all ära – men då avstånd fortfarande är av stor vikt samlar jag nedan några lekar som inte kräver för mycket närkontakt!

1. Skottkärrerace
Ni behöver: 1. Skottkärror. 2. Koner eller annat passande föremål att runda med en skottkärra. 3. Hörselskydd och ögonbindlar.
För att stå som segrare efter denna lek är samarbete A och O. Ni behöver två från varje lag som deltar varav den ena sitter i skottkärran med hörselskydd medan den andra – klädd med ögonbindel – agerar chaufför. Personen i skottkärran ska alltså navigera chauffören till att köra fram till konan, runda den och köra tillbaka till starten. Många skratt utlovas.

2. Struten
Ni behöver:
1. Koner eller annat passande föremål att runda med en boll. 2. Strutliknande föremål att täcka ansiktet med – exempelvis koner eller hemgjorda strutar av papp. 3. Bollar.
Här gäller det att snabbt och i turordning dribbla bollen runt konen. Det enda kruxet är att du inte ser något – eftersom du har en strut för ansiktet. Det lag som snabbast dribblar fram till konan, rundar och dribblar tillbaka kammar hem poängen.

3. Upp till bevis
Ni behöver:
1. 1, X, 2-frågor i form av utmaningar som till exempel ”Vem sågar itu en planka snabbast?”. Svarsalternativen är alltid namnen på de olika deltagarna. Tipsrundan fungerar som vanligt – lagen får gå runt och svara på frågorna var för sig. När alla har kommit tillbaka från rundan samlar lekledaren ihop svaren. Därefter är det upp till bevis och utmaningarna utförs. Det lag som gissat rätt namn flest gånger tar hem poängen.
Tänk på att samtliga lag måste ha chans till att vinna lika många utmaningar.

Midsommarmat med en twist

Sill, färskpotatis, gravad lax och västerbottenspaj – de flesta har koll på vilka huvudkomponenter som bör ingå på en klassisk midsommarbuffé. Till skillnad från julbordet är det vanligtvis inte lika mycket fokus på kött och varma rätter under just lunchen, även om köttbullar och prinskorv är ett måste för många då tycket för sill onekligen är en vattendelare. Vad gäller midsommarmiddag tror jag däremot att majoriteten av det svenska folket är överens – grillen ska fram oavsett temperatur och regnmängd. Till efterrätt är svenska jordgubbar en självklarhet och flödet på Instagram fylls av välkomponerade jordgubbstårtor och läckra pavlovas. Att man äter med ögat är ju ett känt faktum och vill du imponera på gästerna lite extra kan du med nedanstående tips skapa en festlig midsommarbuffé som både är utsökt och en fröjd för ögat!

1. Silltårta
Tårta fungerar lika bra på efterrättsbordet som på lunchbuffén! Med denna vackra skapelse kanske till och med den mest sill-skeptiske vågar ta sig en smakbit.

Du behöver: 200 g kavring, 50 g smält smör, 1 burk matjesill, 3 gelatinblad, 1 rödlök, 3 dl gräddfil, 250 g kvarg, 1 msk sillspad, 10 g stenbits- eller löjrom, 2 ägg, 1 kruka färsk gräslök, salt och peppar.

Gör så här:
Mixa det smälta smöret med kavringen. Täck en springform med bakplåtspapper. Pressa ut kavringsblandningen i formen så att det bildas en botten. Låt stå i kylen i 15 minuter. Lägg gelatinbladen i blöt cirka 5 minuter. Hacka halva rödlöken och matjesill under tiden. Rör ihop med gräddfil, kvarg och sillspad. Smaka av med salt och peppar. I med gelatinbladen i en kastrull och smält på svag värme. Rör sakta ner med sillblandningen. Bred på blandningen på bottnen och låt stå i kylen i minst 3 timmar. Koka och dela äggen, hacka gräslöken och resten av rödlöken. Garnera slutligen tårtan med detta samt gräslök och rom. Nu är silltårtan redo att serveras!

2. Sillkrans
Kan du inte få nog av kransar brukar en tjusig sillkrans bli en succé på buffébordet eller som förrätt!

För 6-8 portioner behöver du:
4 skivor kavring, 50 g smör, 5 ägg, 500 g kokt färskpotatis, 400 g matjesill, 2 dl gräddfil, några rädisor, ½ dl hackad, färsk gräslök, 1 dl riven västerbottensost, nymald svartpeppar och färsk dill till dekor.

Gör så här:
Smula och stek kavringen i smöret tills de blivit krispiga. Låt torka på lite hushållspapper. Koka äggen och dela i klyftor. Bita upp sillen och potatisen samt skär rädisorna i tunna skivor. Varva sill, potatis och ägg på ett fat i en kransliknande ring. Dekorera med kavring, klickar av gräddfil, västerbottensost, rädisor, gräslök, svartpeppar och dill. Färdigt!

3. Pavlova med jordgubbar och lemoncurdgrädde
Om du blev nyfiken på pavlova tycker jag definitivt att du ska låta detta bli årets efterrätt! Att baka en pavlova är mycket enklare än vad man tror och resultatet blir en oslagbar kombination av seg maräng, söta jordgubbar och fluffig grädde med smak av syrlig citron. Med en skvätt röd karamellfärg kan du dessutom förvandla din pavlova till en rosa dröm!

För 8 portioner behöver du:
4 äggvitor, 3, dl strösocker, 1,5 tsk majsstärkelse, saft från 1 citron, 1 tsk röd karamellfärg, 4 dl vispgrädde, 300 g lemoncurd (finns att köpa i de flesta matvarubutikerna), ½ kruka citronmeliss, 1 tsk florsocker och massor av jordgubbar.

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Vispa äggvitorna så hårt att bunken går att vända upp och ner. Fortsätt vispa medan du tillsätter socker, citronsaft, karamellfärg och majsstärkelse. När marängen är glansig och det bildas små toppar är den redo för ugnen. Lägg bakplåtspapper på två ugnsplåtar och fördela marängen till två lika stora cirklar på plåtarna. Låt kanterna på marängbottnarna vara lite högre än mittenpartiet. In med bottnarna i ugnen och grädda i 15 minuter. Sänk värmen till 100 grader och grädda 30 minuter till. Därefter låter du marängen svalna. Under tiden kan du skiva hälften av jordgubbarna, vispa grädden och blanda med hälften av lemoncurden – sedan är det bara monteringen kvar! Lägg den ena marängbottnen på ett tårtfat och bred ut hälften av lemoncurdgrädden samt de skivade jordgubbarna. På med den andra bottnen och repetera med grädden. Garnera med resterande jordgubbar och klicka med hjälp av en spritspåse på små toppar av lemoncurd. Toppa slutligen med citronmeliss och pudra med florsocker. Om du vill kan du dagen till ära byta ut citronmelissen med några små, ätbara blommor som exempelvis viol eller gurkört. En somrigare och godare dessert får man leta efter!

Njut!

Förutom att önska er en fantastisk midsommar med härlig mat, roliga lekar, vackra kransar och självklart Midsommarbingo vill jag avslutningsvis ge er en friendly reminder om att stanna upp för en minut mellan Små grodorna och Helan går. Stanna upp och njut av tillvaron. Låt tacksamheten för livet, dina nära och kära och inte minst dig själv få florera en stund. Det är du värd. Vi kan inte kramas i den mån vi hade velat riktigt än, men skratta, dansa och fira att sommaren äntligen är här – det kan vi.

En riktigt glad och förhoppningsvis solig midsommar önskar BingoMärta!

Tillbaka till bloggen